Anneli Jordahl har i sin senaste bok inspirerats av Aleksis Kivis finska romanklassiker Sju bröder från 1870 men har valt att flytta berättelsen till nutid och till namnlösa platser i Finland – och att istället placera sju systrar i förgrunden.

Det skvallrades jämt om den beryktade björnjägarens sju döttrar. Meningarna gick isär. Levde de verkligen på helt egen hand ute i vildmarken? Det påstods att de tillbringade all sin tid med att jaga, bada och brottas, förutom när de drack sig stupfulla på hembränt och porter. Ibland syntes de på marknaden där de sålde björnskinn och dansade lättklädda och uppspelta när försäljningen gått över förväntan.

En kvinna bestämmer sig för att i hembygdsföreningens årsbok nedteckna de sju systrarna Leskinens vilda historia. Varför gick de aldrig i skola? Varför ville de leva isolerade i ödemarken, femton mil från närmaste stad? Varför betedde de sig som grovhuggna pojkar?

Det blir till en berättelse om vrede och sorg, om ensamhet och gemenskap, om syskonrivalitet och en förhöjd livskänsla i den krävande tillvaron långt in i vildmarken.

Anneli Jordahl är författare till ett tiotal verk, och även verksam som litteraturkritiker. Senaste boken, essän Orm med två huvuden, tilldelades bland annat Samfundet De Nios Stina Aronson-pris och Eva Bonnier-stipendiet. Björnjägarens döttrar är hennes femte roman.