Miljonprogrammet hör till den svenska välfärdsstatens mest bespottade arv. Bostadssatsningen, som under 60- och 70-talen skulle ge bättre bostäder till fler, har kritiserats för allt från segregation till dålig bostadskvalitet. Ändå var satsningen del av en socialpolitisk strävan mot ett mer demokratiskt och solidariskt samhälle. I dagens bostadsbyggande lyser alla sådana ambitioner med sin frånvaro. Hur misslyckat var egentligen miljonprogrammet? Vad kan det lära oss om det svenska 1900-talet – och om framtidens bostadspolitik? Arkitekturhistorikern Helena Mattsson och urbanforskaren Nazem Tahvilzadeh samtalar med Magnus Bremmer.

”Try again. Fail again. Fail better.” Samuel Becketts ord har blivit klassiska. Det tycks inte finnas någon kris, motgång eller bakslag som man inte kan lära sig något av. Misslyckandet bär på så sätt sin motsats – framgången – inom sig. Lyssna på valfritt Sommar-program om det personliga fiaskot som vänds till succé. Googla misslyckanden, se på hur självhjälpsböcker är uppbyggda. Kanske har det alltid varit så här – eller är det en följd av vår tids accelererande krav på framgång, tillväxt, uppgång och utveckling? Vad kan vi lära oss från att misslyckas?

Riksbankens Jubileumsfond (RJ), Studio SN7 och Bildningspodden lanserar tillsammans en samtalsserie utifrån RJs årsbok på temat misslyckanden. Den här gången är det fokus på miljonprogrammet.

Med årsboken vill RJ ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje år behandlas ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning som stiftelsen stödjer. Boken består av fristående häften som läggs samman i en årsbox. Huvudtemat följs av ett antal fördjupningar, där häftena står för sig själva men bildar också en helhet på det givna temat. Årets tema är misslyckanden där sex forskare från det humanistiska och samhällsvetenskapliga fältet tittar närmare på misslyckanden och framstegens oförutsedda konsekvenser. För vad är egentligen misslyckat?