Välkommen på boksamtal med Bo Landin om nya boken Vatten – land: Om våtmarkernas roll i det utdikade landskapet.

Sverige är ett av världens mest vattenrika länder med drygt 100 000 sjöar.  Nästan tio procent av landets yta täcks av vattendrag och sjöar. I hundratals år har vi människor kämpat för att bli av med vatten. Längden på anlagda diken är mycket längre än längden på naturliga vattendrag. Men utdikning leder till att våta livsmiljöer försvinner, att den biologiska mångfalden minskar – och till stora koldioxidutsläpp med kraftig klimatpåverkan. Torrlagda kärr, mossar och sjöar står idag för motsvarande 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Ett varmare klimat leder till stora förändringar i vattenmiljöerna, både i Sverige och på andra kontinenter. Landin och Henrikson berättar initierat om svält, jordhunger, utdikning, levande landskap – och om återvätningen av Sverige.

I en rikt illustrerad bok tar Bo Landin och Lennart Henrikson oss med på vandringar längs vattendrag som berättar en historia om livet i vattnet och om vattnet som livsförutsättning. Det fritt strömmande vattnet, våra sjöar och tjärnar går hand i hand med utvecklingen av vår kultur. Vi möter vattnet i litteraturen och musiken. Vi människor vill vara vid vatten, bo vid vatten och knyter mycket av vårt kulturella arv till vattendrag och våtmarker. Samtidigt har vi i hundratals år debatterat och lagstiftat om hur vi bäst och snabbast ska göra oss av med vatten: räta ut åar så att de rinner snabbare, sänka sjöar för att skapa potentiell jordbruksmark, dika ut mossar och kärr, dämma älvar så att vattnets kraft kan tämjas i mänsklig tjänst. Kort sagt – den här boken handlar om kampen mellan vatten och land.

Bo Landin är biolog, författare, filmproducent, programledare och regissör. Sedan 1982 har han producerat dokumentärfilmer med fokus på natur, vetenskap, historia och arkitektur, med prisbelönta filmproduktioner för bland annat SVT, TV4, BBC, Discovery Channel och National Geographic Channel. Under parollen ”Håll stövlarna leriga!” har han utvecklat sin grävande miljöjournalistik, och hans kritiska inspel har fått politiska genomslag både i Sverige och internationellt. Som deltagare på flera vetenskapliga expeditioner har han förälskat sig i polarområdena. Hans biologiska arbete på Djuröarna i Vänern ledde fram till ett skydd för öarna, idag som nationalpark. Den dokumentära försurningsboken Om träd kunde gråta blev ett genombrott för honom som författare. Boken gav honom flera priser och utmärkelser, bland annat Vetenskapsrådets Rosén-pris för bästa populärvetenskapliga framställning. Böckerna Den åttonde dagen och Fotavtryck handlar båda om de geologiska och biologiska processer som styr livet och hur vi alla är med och påverkar vår jord. Landin utsågs till ”Årets Värmlandsförfattare 2020”. Han lyfter i flera sammanhang fram Selma Lagerlöfs tidiga miljöengagemang, och 2022 tilldelades han Selma Lagerlöf-sällskapets stipendium, dels för boken Vatten – Land, dels för sin ambition att arbeta vidare med Selma Lagerlöfs tankar, med förhoppningen att kunna omsätta dem i ett nytt filmepos.

Lennart Henrikson var biolog med doktorsexamen i zoologi. Hans forskning handlar om interaktioner mellan arter i sjöar och vattendrag, med specialintresse för flodpärlmusslans ekologi. Han arbetade på Fiskeristyrelsen, Marks kommun, Skogsstyrelsen och Världsnaturfonden WWF – där han initierade arbetet med Skogens Vatten och inte minst skogsbrukets påverkan på vattenmiljön. Henrikson utbildade och föreläste för närmare 10 000 skogsägare i hur man kan bedriva ekonomiskt skogsbruk utan att påverka vattnen negativt. För sitt arbete som en brobyggare mellan forskning och det praktiska miljöarbetet erhöll han flera utmärkelser på det nationella planet, bland annat Guldkvisten av Föreningen Skogen 2014 och Miljömåls-priset 2019 som ”Årets miljöinspiratör” av Naturvårdsverket, och han utsågs samma år till ”Årets Våtmarks-stipendiat” av Våtmarksfonden.

Lennart Henrikson gick bort i cancer i april 2021.