Lördagen 20 november kl.13.00
Som man frågar får man svar.
Den här boken handlar om den mänskliga nyfikenheten, hur den uppkommit, vad som skiljer oss från djuren.
Frågor ramar in våra liv. Det är med frågor vi orienterar oss i världen. De utgör vårt viktigaste verktyg, förmågan som fört mänskligheten framåt.
Men bättre frågor kommer också att hjälpa oss att skaffa oss en bättre bild av världen. Den här boken ger förslag på hur.
Nicklas Berild Lundblad har utöver ledande roller på Google och andra techbolag, länge skrivit och forskat om gränslandet mellan teknik, samhälle och filosofi. Fredrik Stjernberg är professor i filosofi vid Linköpings universitet.
Ur boken:
Vi människor är ett nyfiket släkte, och denna nyfikenhet fick oss att lämna Afrika en gång för länge sedan, ge oss ut på haven, utforska världen och försöka få ihop en fungerande bild av världen. Nu finns människor överallt. Vi vet saker om de mest avlägsna delarna av universum, vi har en god bild av vad som hände innan det fanns människor, till och med av hur universum såg ut innan jorden bildades. Utan vår nyfikenhet hade våra förfäder inte gjort denna resa. De skulle ha stannat kvar i Afrika, de hade varit en annan sorts varelser, och allt hade varit väldigt annorlunda. Den mänskliga nyfikenheten är som ett extra organ. Det kompletterar våra vanliga sinnesorgan. Med ögonen utforskar vi den synliga delen av omgivningen. Näsan ger oss vägledning om vilka flyktiga ämnen som finns i närheten, och hörseln informerar oss om ljud. Vi känner på saker och ting för att lista ut vad de är gjorda av, hur mycket tryck de står emot, vad de väger, och så vidare.
Nicklas Berild Lundblad är författare till boken Frågvisare (2021), som liksom hans arbete i stort rör sig i gränslandet mellan framtid, teknik och samhälle.
Nicklas är global chef för techpolicy-teamet på Stripe och skriver regelbundet i Svenska Dagbladet (mest understreckare) och Axess. Nicklas var tidigare samhällsplaneringschef på Google Inc. där han byggde upp den samhällspolitiska verksamheten i Norden (2007-2009), byggde det globala samhällsanalysteamet vid huvudkvarteret i Kalifornien (2010-2013) och ledde allt samhällspolitiskt arbete i Europa, Ryssland, Afrika, Mellanöstern och Turkiet (2013-2019).
Nicklas är filosofie doktor i informatik, har en jur. kand med en specialisering på IT-rätt och en fil. kand i teoretisk filosofi. Han är Eisenhowerfellow (2006) och medlem av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin sedan 2010. 2012 utsågs han till en av Googles bästa chefer globalt och erhöll då Great Manager Award.
Nicklas Berild Lundblad har skrivit flera böcker om teknik och samhälle. Redan 2001 kom Teknotopier om integritet och yttrandefrihet. Den följdes upp av Det låsta nätet (2003) om kryptering på internet, Det säkra företaget (2005) om informationssäkerhet och Om maskiner kunde tänka (2014) om artificiell intelligens.
Fredrik Stjernberg är professor i teoretisk filosofi vid Linköpings universitet. Han forskar i språkfilosofi och medvetandefilosofi, och undervisar också i evolutionär kognition där man försöker lista ut hur och varför vi har utvecklat de kognitiva förmågor vi har – hur gick det till när vi människor kom att bli kognitiva agenter?
Fredrik Stjernberg är aktuell med Frågvisare som han skriver tillsammans med Nicklas Berild Lundblad. Det är en bok om den mänskliga nyfikenheten – ”nästan som ett eget organ” – och om frågandet, nyfikenheten klädd i ord.
”För mig är filosofi ett ständigt frågande, något vi startar med som barn. Filosofer fortsätter att ställa de där frågorna: Varför är två plus två fyra, och hur kan vi vara så säkra på det? Varför ska man vara god? Vad är sanning? Ibland kan man komma en liten bit på väg när det kommer till att hitta svar på sådana frågor, men själva frågandet kommer vi inte undan.”
Fredrik Stjernberg disputerade 1991 vid Stockholms universitet med avhandlingen The public nature of meaning. I Trygghets (2011), om risker och rationalitet, utforskar han vad som händer när vi människor blir matade med larm – att duscha varje dag kan ge hjärnskador, kaffe ger Alzheimer, chips ger cancer och så vidare. Hur påverkar det vår förmåga att bedöma risker och hur navigerar vi i denna ”den farligaste av världar”?
